Sidor

torsdag 18 september 2014

bladmönster - före/efter

I våras tapetserade jag om mitt rum på Kinglöt. Tapeten jag hade innan vill jag inte uttrycka min kritik allt för hårt för- med tanke på att inblandade i utväljningsprocessen till den kan bli sårade. När den tapeten valdes och jag var ca 4 år så var jag redan besviken, men då för att jag ville ha den rosa versionen- så vi lämmnar det här obekväma ämmnet med tapetskritik och nöjer oss med att jag inte älskar den.
Här i allla fall en före-bild på den gula rostapeten och en del av mitt (och Thomas) rum.

Och en annan vy. Det syns inte på bilden, men här var min byrå mitt emot min säng en klumpig ful hemmnes från ikea.
Sedan påbörjades arbetet med att tapetsera om. Steg ett var att övertala pappa. Han var inte helt inne på planen till en början, så från det att jag fick idén tills vi började tapetsera tog det ca ett år. Vilket jag tyckte var segt då, men nu är jag väldigt glad att det tog sin tid. Jag hade några halvbra tapetförslag, bl a denna från borås tapeter, vilken i och för sig är väldigt snygg, men inte alls passar här. Det var först i februari när jag var på antikmaässan och såg de vackra tapeterna från Lim och Handtryck som jag hittade den rätta tapeten, bladmönster, och då gick det väldigt fort att få pappa på min sida och för tapetseringen att sätta igång. Så moralen ur denna saga är att låta sådana här saker ta tid- en bra idé/projekt måste få mogna lite så att man fattar ett bra beslut.

Och här har vi det färdiga resultatet. Jag är supernöjd med hur det blev. Jag tycket att mitt rum är rätt stort och med den här tapeten blir det mer slutet, väggarna kommer närmare (på ett bra sätt, inte som i Star Wars ;). Jag tog även bort mitt nattygsbord, det var en möbel för mycket, och bytte ut min skrivbordslampa. Det enda i det här hörnet jag inte älskar är stolen, men om ni läst stycket ovanför så förstår ni att det också får ta tid. Sedan har jag lärt mig många nya perspektiv och sätt att möblera på på Svenskt Tenn så jag får se hur jag gör med möbleringen, jag gillar visserligen hur det är här men mitt rum är inte färdigt, det kanske det aldrig blir.

William Morris kudden köpte jag på Whightwick.



En sak som inte syns på bilden är naturen utanför, men den finns och är grön och skogig så det här rummet blir lite uterum.




Byrån är också ny/gammal.
Ibland är vita väggar väldigt fint, men jag kan intyga att dessa tapeter är underbara att somna till. Josef Frank sa att man blir klar med en enfärgad yta mycket fortare och mer orolig sen, och det ligger verkligen något i det. De är inte alls så virriga som man kan tro, tvärtom.
Vad tycker ni?


måndag 15 september 2014

better than pinterest

I min garderob finns en låda med etiketten "inspiration". Det är min analoga pinterest där jag sparar tidningsurklipp, broschyrer, vykort etc. Då och då gör jag om min anslagstavla och då kan jag använda dem, men annars ligger de i lådan och är inte till mycket inspiration. Så en dag när det kliade i fingrarna att göra något riktigt pyssligt som jag inte gjort på länge, så klistrade jag in allt i en scrapbook. Sedan kan jag plocka fram den och fortsätta när det faller mig in eller bläddra och låta mig inspireras.




lördag 13 september 2014

Hösten




I höst ska jag:

-se Idomeneo på Drottningholm. Blir spännande när jag sett skisserna i somras.
- baka en massa med äpplen, päron och pumpa från Kinglöt
- besöka Millesgården
- teckna mer. Har anmält mig till kurser för nu ska jag ta tag i det här.
- ha på mig mina nya jeans med blommiga skjortor.
- resa till Budapest och Wien, och ta reda på exakt vad jag vill se där.
- tjäna lite pengar och köpa penny loafers att bo i under hösten
- lyssna på Julie London och La Forza del Destino
- också resa till Berlin med klassen och se det uppstyrda schemat som en övning i att släppa kontrollen
- börja mitt jobbigaste men sista skolår och hålla blicken framåt
- ta upp mina långa Stockholmspromenader
-se Madame Butterfly, Otello och Maria Stuarda på Operan, från lyssnarplatser om uppsättningarna är dåliga.
- såklart inte sluta sy. Enkla kjolar är nyckeln när tiden är begränsad, men jag vill också bli klar med min blå 50-tals klänning.
- inte glömma den här bloggen heller, bien sur!

Storslagna planer helt enkelt!. Vilket behövs, när sommarlovet tagit slut, för att hålla modet uppe.


onsdag 10 september 2014

Retrospektiva sommarinlägget

I somras bloggade jag inte så mycket, det är konstigt, man tror att man ska hinna så mycket mer när det är sommarlov men då är det det sista man vill göra att sitta framför en datorskärm. Men med den nya back-to-school energin jag får varje höst så blir det nya krafter här också. Innan vi kastas in i hösten däremot vill jag summera lite utav min sommar här, så jag kan bli klar med den.

Sommaren var ju riktigt varm, ibland för varm, men om ni minns så verkade det lite som om den tänkte utebli i början, när temperaturerna kämpade för att hålla sig tvåsiffriga och det var både tjocktröja och jacka som gällde. Promenader på Kinglöt är i alla fall inget årstiderna sätter gräns för.

Det var midsommar och jag testade ett nytt recept på räktårta som jag var mycktet skeptisk till i början men efter att ha smakat var det fastställt att det ska bli ett årligt inslag på midsommarbordet.
OBS pappa piffade till tårtan så här fint, om någon undrade vart jag fick allt ifrån ;)

Vi reste inte utomlands något i sommar, för Martin jobbade och jag gjorde en massa praktiker (men desto mer resande blir det i höst). Istället förlitade vi oss på vår Sverigesemester, som numera blivit en tradition. Detta året bar det av mot Uppland, ett landskap jag faktiskt bor i den största delen av året. Stockholm stod dock inte på listan med platser vi skulle se, utan istället flera bruk, Linnés Hammarby, Örbyhus mfl. Jag ska knåpa ihop ett litet inlägg om Uppland, så får ni veta mer. Här är i alla fall Stömsbergsbruk, som var super sömmnigt (vi kom en dag då allt var stängt). Det var dessutom sista dagen på resan, och jag kände mig lite vemodig, men kunde inte låta bli att häpnas över denna vackra fabriksbyggnad. När fabriker också får vackra detaljer <3

Lite badande hann vi också med, obligatoriskt i den värmen som var även om jag egentligen är en riktig badkruka.

I tre veckor praktiserade jag på den här flotta platsen.

Nämligen på drottningholms slottsteaters kostymateljé. Det var mycket intressant, inblicken jag fick i produktionen av operan Mitridate var fantastisk. Dels att se (och hjälpa till!) hela arbetet med Kostymerna, från skisser till de otroliga kostymerna som nöps i, togs in, kortades etc efter provningarna. Dels hela arbetsplatsen, människorna, känslorna, skvallret. Jag fick två biljetter till genrepet och att se allt på plats och veta så mycket (och ändå så lite) bakom gjorde det till en föreställning jag aldrig kommer glömma.



Paljettspetsen på de här kjolarna tog massvis med tid att sy och sedan bestämde sig kostymdesignern för att ingen har en glittrig kjol när de dragit ut i krig och de fick hänga kvar här. Men så är det med teater.

En kväll när jag gick på Sveavägen överraskades jag av att hela gatan var full med gamla bilar. Det var en rätt märklig känsla, som att gå i någon gammal film. Jag fotograferade mina favoriter och tittade på tjusiga människor klädda som på 50-talet. Folk satt lite halv campande på gatan bredvid sina blankpolerade bilar eller körde Sveavägen upp och ner i sina hemmabyggen med musiken på hösta volym. Luften var avgasstinn och stämningen mycket familjär.

Jag besökte Grönsöö slott som hade den finaste paviljongen.

Det plockades dikesbuketter.

Och pluggades körteori. Inte min favoritdel med hela få körkortsförberedelserna, men det måste göras. Såklart gör jag onödigt mycket anteckningar.

Sedan började jag min andra praktik på Svenskt Tenn. Jag älskade det. Jag fick bl a göra ett eget inredningsförslag. Mitt skrivbord var organiserat och sedan skulle jag välja textilier och tapeter så pang så såg det ut såhär. William Morris och Josef Frank.

Jag fick också hjälpa till med utställningen. Kvinnan bakom de här montrarna har även skrivit boken till höger. Hon är över åttio, expert på stenar snäckor och Josef Frank. Montrarna förenade dessa så fint. Precis som man vill vara vid 80, expert på sådana saker och bokaktuell i de högre tyngdlyftarklasserna.

Det var det för den här sommaren, nu gäller det att blicka framåt mot hösten. Den kommer bli intensiv men bra.


söndag 7 september 2014

Thielska Galleriet

För några veckor sedan hade jag lite ledig rum mellan mina praktiker att göra något på. Så jag bestämde mig för att korrigera det faktum att jag aldrig besökt Thielska galleriet på Djurgårdsbrunn. Så jag begav mig dit och möttes av det här vackra jugend huset.
Eftersom det var mitt första besök på Thielska passade jag på och gick på visningen för att lära mig så mycket som möjligt.
Huset är ritat av Ferdinand Boberg, samma arkitekt som bl a ritade Waldermarsudde och NK. Det var när Ernest Thiel inte tyckte att våningen på Strandvägen räckte till (när väggplatsen blev knapp stängde han gardinerna och hängde tavlor framför dem) som han lät bygga detta hus.

Han samlade på samtida (mest nordisk) konst kring sekelskiftet. Karl Nordstöm, Edvard Munch, Bruno Liljefors, Eugene Jansson, Richard Bergh, Carl Larsson, Anders Zorn, mm. Listan är lång.


Men Ernest Thiel hade blivit rik som framgångsrik affärsman. Han var gift och hade fyra barn. I den borgerliga krets han rörde sig i kom han inte i nära kontakt med några konstnärer.


Det var när familjen anställde Signe Maria Hansen som barnflicka som livet tog en vändning. Thiel blev förälskad, skilde sig från sin fru och gifte direkt om sig med Signe. Societeten såg inte på händelserna med blida ögon- de tog hans förra frus sida och vände honom ryggen. Det var nu som han var tvungen att hitta nya vänner som han började umgås med alla konstnärer.



De hade spelkvällar och maskerader.

Under trappan hänger en matta ritad av Gustav Fjaestad och utförd av hans systrar.

Örnar i taket och lampor.





Det här var inte bara ett konstgalleri, utan även ett hem. Så överallt finns det möbler utsällda. Jag tycker om det som finns mer än Waldemarsudde, även om Waldemarsudde är hemtrevligare och har maffigare blomsterarrangemang. Älskar björk, det blir så himla varmt och levande.


En annan frekvent gäst här var Hjalmar Söderberg.

Hans stiliga skivbord.

Sedan var det det här med Friedrich Nietzsche. Thiel var ett stort fan. Han gillade tanken med en övermänniska, tyckte tydligen att han föll i den kategorin. Det hängde ihop med att han brutit med borgerligheten. Han hade nära brevkontakt med Nietzsches syster, som var stor antisemit (Thiel var jude), och som gjorde mycket för att blanda in Nietzsches idéer i den nazistiska ideologin. Hon gick till och med så långt att försöka övertala honom att gå med i nsdap. Men där upphörde hans beundran.  

En annan Thiel gillade var konstnären Edward Munch. Som målade porträtten på Nietzsche och hans syster till vänster. Den fula trämöbeln är formgiven av Gustav Fjaestad, och passar rätt bra ihop med Nietsche. Det fanns ett rum högst upp i huset med en dödsmask på Nietsche och en drös morbida tavlor av Munch.


En förstudie till ett porträtt på Thiel av Munch. Det färdiga porträttet var Thiel inte så nöjd med, enligt Munch var det för att han inte lärt känna Thiel som person ordentligt när han målade porträttet.

I trädgården fanns det skulpturer av Rodin, men jag hann inte se alla, så det är ju en anledning att återvända. Plus att det finns ett jättefint café drivet av Monica Ahlberg, så man får bra mat här också.

onsdag 3 september 2014

Kladdkaka med lavendel


På Emily Dahls nya hemsida Mjölk och Arsenik (mycket inspirerande, det lönar sig att ta en titt, jag lovar!), så såg jag det här ljuvliga receptet på kladdkaka med lavendel. Vilket passar helt utmärkt Vår lavendel har detta året äntligen bestämt sig för att ge oss lite mer provensalska nivåer på skörden (tidigare har den bara blivit skruttigare och skruttigare). Så med dessa stora mängder lavendel jag blivit med måste man hitta på lite roligt pyssel, och en självklar kandidat är lavendelpåsar (vilka vi kommer få se här snart), men sedan fungerar det fint att baka med lavendel. Därav denna kaka.


Receptet finns här. Kan hända att jag hade den i ugnen något för kort (ca.40 minuter) för den var rätt rinnig. Å andra sidan störde det inte, utan den blev bara godare, så glöm det jag precis sa.

 Jag serverade med hallon och vispgrädde med lite vaniljpulver i.