Sidor

måndag 21 april 2014

Alma Palmérs spetsprover

Ni minns kanske när jag fick en låda lastad med knyppelpyssel.. Som om det inte räckte så fick jag någon vecka senare den här. Samma snälla dam gav mig en otrolig samling spetsprover. Och det bästa var ett litet brev om knypplerskan bakom det här arbetet. De har tillverkats av damens mormors syster, född Alma Lundqvist 1872. Hennes far hade en livsmedelsbutik, och Alma och hennes systrar utbildades av en guvernant. Alma gick även i en hantarbetsskola, och jag gissar att det var då hon gjorde de här spetsarna, vilket måste ha varit innan sekelskiftet.

Hon utbildade också sig till fotograf, och hade en egen liten ateljé. 

Nummer ett 


Så här fint var alla spetsar uppsatta, numrerade och allt. 

Den här var tredimensionell. 

Det enda mönstret som fanns, men utan beskrivning och så bra är jag dessvärre inte att jag bara kan knyppla loss utan instruktioner. Hon hade i alla fall en väldigt fin handstil! 

Knypplade spetsar känns så lyxigt, inte bara att äga, utan också att kunna göra. Svårt att förklara, men ett hantverk som endast handlar om dekoration och inget mer. 


När jag tittat klart på de vackra spetsarna kunde jag inte hjälpa att pilla lite på självaste "boken". Ytterst var det grönt papper, som  hade tidningspapper från, tja, sekelskiftet som stöd. En sak som klassades som skräp (mer eller mindre, dummare var man inte än att man återvann lite som här), men som jag blir lite onormalt exalterad över. Här är julklappsguiden anno 1899 (hittar på årtalet). För barn rekommenderas "Richters Anchor Stone Building Box". Vill ni vara ute i god tid med julklappar så kan den här julklappsguiden överföras till idag. Klossarna tillverkas fortfarande och går att köpa på KaDeWe i Berlin. Håller hög kvalitet och utvecklar barnens kreativitet, ja, Einstein hade säkert sådana här klossar och se bara på honom! ;)

Det känns ju helt rätt att en bok med små spetsfragment ska vara gjort av papper med tjusiga sköra Belle Époque - klänningar.

Senare gifte  fröken Alma Lundqvist sig med en specerihandlare från Hallsberg och fick sex barn. Det innebar slutet för fotografyrket och hantarbetandet. Men Alma Palmér lever vidare i sina spetsar, känner mig så priviligierad på något sätt att jag fått ta hand om de här! 

lördag 19 april 2014

Eggsebition


 

Förra fredagen slutade jag skolan lite extra tidigt, vilket alltid är välkommet. Det var också sista skoldagen på ett tag, för sedan börjar påsklovet. Efter skolan begav jag mig till S:ta Eugenia katolska kyrka vid Kungsträdgården för att göra i ordning en liten utställning med kyrkans påskäggssamling. Äggen är helt otroliga, bilder gör dem inte rättvisa. Och därför måste ni bege er till S:ta Eugenia för att titta på dem. Här kommer ett litet smakprov.  


Min mormor och jag började med att plocka fram de finaste äggen. De flesta kommer från östeuropa, där den finaste påskäggstraditionen finns. Den här känns väldigt folkloristisk, och det är ju bra.


Men stjärnorna i showen är de här: pysanky, traditionella ukrainska påskägg. Men, alla ägg får inte kallas pysanka; det beror på tekninken man använder för att dekorera, men jag använder det i min bristande expertis som samlingsbegrepp. Och alla vackra pysanky ägg är inte från Ukraina, utan det finns som sagt faktiskt en otrolig äggtradition i hela östeuropa. Polen, Ryssland, slaviska minoriteter i Tyskland etc. har en tradition som jag både beundrar och avundar. Vill så gärna resa till ett land där de gör sådana här ägg och lära mig mer och köpa dessa ägg. Åh, de är så vackra...

Lite körsbärblomstema måste man ha med tanke på träden i Kungsträdgården utanför. 


När man gör pysanky målar man det vita man vill behålla på ägget i vax. Sedan färgar man ägget gult till exempel. Det som ska förbli gult täcker man med mer vax, och doppar ägget i rött. Så fortsätter man och till slut smälter man bort allt vax över en låga. Jag älskar älskar färgerna och mönstren i de här äggen. Man kan försöka göra ägg med den här vax-tekniken hemma, har aldrig provat men vill absolut göra det någon gång. 


Ett stort ägg och två små. Traditionellt sett så skapade kvinnorna de här äggen under Stilla veckan, och på påsk gav man bort de flesta. Till prästen, till barn och barnbarn, till gamla och att ha hemma. 


Är det östeuropeiskt och kristet så ska man såklart ha en vacker ikonbild på heliga Maria. 


Blått är flott. Den närmast är diy-vänlig, när man lägger en blomma på och färgar, såg någon beskrivning på pinterest. Minns inte helt hur man får blomman att sitta fast dock. 


Jag älskar ägg som är röda och gula och orangea med starka geometriska mönster, men har också en liten fäbless för pastell på gränsen till blaskighet. Men bara gränsen. Svart balanserar ut det guttinuttiga fint. Och blommor är aldrig fel. 

 

Korset är en ganska vanlig symbol, lustigt nog har man inte det typiska ortodoxa korset, men det här gör sig väl bättre på ägg. Den här är lite enklare, men fin. Så här kan man ju faktiskt ganska lätt göra sina egna pysanky- inspirerade ägg genom att rita med en guldpenna. Förra året satte jag också upp den här utställningen, och kände mig mycket inspirerad av dessa vackra när jag gjorde mina egna ägg. Jag har inte satt upp något pynt än (det är ju faktiskt inte påsk förrän imorgon. Tycker det är superkonstigt när folk önskar glad påsk på långfredagen. Eh, vet de varför de har ledigt ens?) Men så fort jag satt upp riset så lovar jag att visa mina egna ägg. 

tisdag 15 april 2014