Sidor

söndag 7 september 2014

Thielska Galleriet

För några veckor sedan hade jag lite ledig rum mellan mina praktiker att göra något på. Så jag bestämde mig för att korrigera det faktum att jag aldrig besökt Thielska galleriet på Djurgårdsbrunn. Så jag begav mig dit och möttes av det här vackra jugend huset.
Eftersom det var mitt första besök på Thielska passade jag på och gick på visningen för att lära mig så mycket som möjligt.
Huset är ritat av Ferdinand Boberg, samma arkitekt som bl a ritade Waldermarsudde och NK. Det var när Ernest Thiel inte tyckte att våningen på Strandvägen räckte till (när väggplatsen blev knapp stängde han gardinerna och hängde tavlor framför dem) som han lät bygga detta hus.

Han samlade på samtida (mest nordisk) konst kring sekelskiftet. Karl Nordstöm, Edvard Munch, Bruno Liljefors, Eugene Jansson, Richard Bergh, Carl Larsson, Anders Zorn, mm. Listan är lång.


Men Ernest Thiel hade blivit rik som framgångsrik affärsman. Han var gift och hade fyra barn. I den borgerliga krets han rörde sig i kom han inte i nära kontakt med några konstnärer.


Det var när familjen anställde Signe Maria Hansen som barnflicka som livet tog en vändning. Thiel blev förälskad, skilde sig från sin fru och gifte direkt om sig med Signe. Societeten såg inte på händelserna med blida ögon- de tog hans förra frus sida och vände honom ryggen. Det var nu som han var tvungen att hitta nya vänner som han började umgås med alla konstnärer.



De hade spelkvällar och maskerader.

Under trappan hänger en matta ritad av Gustav Fjaestad och utförd av hans systrar.

Örnar i taket och lampor.





Det här var inte bara ett konstgalleri, utan även ett hem. Så överallt finns det möbler utsällda. Jag tycker om det som finns mer än Waldemarsudde, även om Waldemarsudde är hemtrevligare och har maffigare blomsterarrangemang. Älskar björk, det blir så himla varmt och levande.


En annan frekvent gäst här var Hjalmar Söderberg.

Hans stiliga skivbord.

Sedan var det det här med Friedrich Nietzsche. Thiel var ett stort fan. Han gillade tanken med en övermänniska, tyckte tydligen att han föll i den kategorin. Det hängde ihop med att han brutit med borgerligheten. Han hade nära brevkontakt med Nietzsches syster, som var stor antisemit (Thiel var jude), och som gjorde mycket för att blanda in Nietzsches idéer i den nazistiska ideologin. Hon gick till och med så långt att försöka övertala honom att gå med i nsdap. Men där upphörde hans beundran.  

En annan Thiel gillade var konstnären Edward Munch. Som målade porträtten på Nietzsche och hans syster till vänster. Den fula trämöbeln är formgiven av Gustav Fjaestad, och passar rätt bra ihop med Nietsche. Det fanns ett rum högst upp i huset med en dödsmask på Nietsche och en drös morbida tavlor av Munch.


En förstudie till ett porträtt på Thiel av Munch. Det färdiga porträttet var Thiel inte så nöjd med, enligt Munch var det för att han inte lärt känna Thiel som person ordentligt när han målade porträttet.

I trädgården fanns det skulpturer av Rodin, men jag hann inte se alla, så det är ju en anledning att återvända. Plus att det finns ett jättefint café drivet av Monica Ahlberg, så man får bra mat här också.